Hur lyssnar du?

måndag, 26 oktober 2009 av erik

Hur du lyssnar bestämmer om andra får förtroende för dig. Det bestämmer även till stor del hur dina relationer blir och att lyssna är en aktiv handling som vi gör minst lika mycket med ögonen som öronen. Vi har en medfödd förmåga att omedvetet härma den vi kommunicerar med, i gester , känslouttryck och tempo. Som talare har vi ett behov att se att lyssnaren lyssnar. När vi uppnår bra kommunikation, så är vi i ”rapport”; franska och betyder ”föra tillbaka”. Dvs. uttrycken vi får – för vi tillbaka. Kroppen visar förståelse och medkänsla.
När vi lyssnar olika aktivt kan vi reflektera över vad det gör med berättaren. Vad händer med berättarens vilja att berätta och vad händer med beteendet och framförallt med informationen?

Man kan beskriva lyssnandet i fyra nivåer

Nivå 0 – Inget lyssnande
Ibland händer det att vi ägnar hela vår uppmärksamhet åt någonting annat än den som pratar. Ofta märks detta genom att vi ger respons på ”fel” ställen och minns inte vad personen sa.

Nivå 1 – Inre lyssnande
Det är vanligt att vi lyssnar med utgångspunkt från oss själva. Vår inre dialog och våra inre bilder är starkare än de vi får av berättelsen vi hör. Vi påminns om något vi själva upplevt. Vi kan märka det när vi är mer fokuserade på att finna den ”rätta” lösningen på problemet än att verkligen lyssna.

Nivå 2 – Fokuserat lyssnande
De flesta av oss har upplevt att vi har blivit så uppslukade av en berättelse att vår inre dialog helt tystnar. Hela uppmärksamheten ligger på den som berättar, dom inre bilder vi får och orden vi hör. En vanlig respons är en fråga om något som sagts för att få ett förtydligande.

Nivå 3 – Mönster lyssnande
På nivå 3 lyssnar vi fortfarande fokuserat och vi lyssnar nu med alla våra sinnen. Mönster lyssnande innebär att vi lever oss in det outtalade t.ex. kroppsspråk, tonfall och sinnesstämningar. Ett annat ord för mönster lyssnande är just ”Rapport”.

Vem har du mest fokus på i dina möten?
ego
Teckning: Anders Flood

Humor kan ta bort rädsla

måndag, 19 oktober 2009 av erik

Att skämta bort någons rädsla funkar tydligen. Rädsla för till exempel spindlar kan skrattas bort.
En av de vanligaste behandlingarna av fobier är så kallad desensibilisering. Personen med fobi är i ett avslappnat tillstånd och gradvis presenteras för det som är ångestframkallande i allt större doser.
Amerikanska psykologer visar att humor också kan vara en effektiv metod. Försökspersoner med spindelfobi försågs med en gummispindel, som de skulle komma på roliga användningsområden för. De skulle även skriva ned roliga meningar, där ordet spindel ingick. Försöket visade att skämten var minst lika effektiva som avslappning.
Skrattmusklerna är muskler som bl.a retas vid obehag. Vi säger att skratt kan vara befriande. Befriande från vadå?
Kan det vara lika viktigt att lära sig tala med lust och humor om man är rädd att möta sin publik?

Hur paketerar du innehållet i din PRESENTation?

tisdag, 13 oktober 2009 av erik

Gör du som ordet säger, en present av din information, i ett paket som är spännande att ta emot och öppna?
När jag ger bort en present som jag lagt ner tid, omsorg och pengar på, är hela grejen att se hur det mottas. Om jag får de reaktioner jag förväntat mig?

Har vi samma tanke kring en PRESENTation? När du möter dina lyssnare, vad tänker du mest på; innehållet eller på mottagandet?

presentflicka

Teckning: Anders Flood

Vi fryser när någon vänder oss ryggen!

måndag, 05 oktober 2009 av erik

Alla har vi någon gång känt oss utanför en grupp.
Amerikanska och kanadensiska forskare har visat att det inte är någon slump att social utestängdhet beskrivs som kyla för vi blir nämligen kalla av åsynen av en ryggtavla vi inte vill se.
I ett experimentet lät forskarna testpersoner delas in i två grupper. Den ena skulle tänka på ett tillfälle då de hade känt sig utanför, medan den andra skulle tänka på ett då de kände sig socialt accepterade.
Efteråt skulle de båda grupperna uppskatta temperaturen. Den första gruppen uppskattade i snitt lokalen tre grader kallare än den andra.
I ett annat försök spelade deltagarna ett spel, där de trodde att de spelade med varandra. I verkligheten spelade de med forskare, som medvetet ignorerade några spelare. Efteråt fick deltagarna väja mellan kalla och varma drycker. De utfrysta valde i högre grad än de andra deltagarna något värmande.
Att bli utfrusen är alltså inte bara något som man säger! Tänk på det nu i höst rusket att din uppmärksamhet värmer!
Källa Illustrerad Vetenskap