Vi sätter nya datum 9,10 & 15 Juni för vår kurs i presentation och inspirationsteknik ”Tala så det känns”. April kursen är nu full. Vi välkomnar nytillkomna läsare i Juni!
Vi är stolta över det resultat vi haft med ”Tala så det känns” över åren. Här är en av de senaste referenserna som vi inte hunnit lägga upp ännu så den hamnar här på bloggen.
Merck Serono – Framförandeträning inför en av Merck-Seronos störst lanseringar inom neuromedicin.
Referens: Fredrik Tedborn – Affärsområdeschef
”Med Vardagens Teater har Merck Serono utvecklat sitt sätt att kommunicera säljande. Med deras hjälp har vi ökat vår kompetens kring hur vi kommunicerar budskap som en balans till den oftast allt för ensidiga fokuseringen på vad som kommuniceras. Med Vardagens Teater har vi i våra försäljningsinsatser lyckats frigöra oss från slaveriet under powerpoint och tagit kommandot över vår kommunikation genom att bättre använda oss av vårt verbala och icke-verbala språk. Att det ökar genomslaget av våra insatser har vi fått en lång rad bekräftelser på . Vi har numera ett uttryck internt som lyder ”tänk Vardagens Teater”.
Vardagens Teater använder retoriken, dramaturgin och NLP som viktiga komponenter i sin kommunikationsutbildning. En säljskola för alla, även de som inte ser sig själva som säljare, men som till exempel behöver vinna omgivningens gehör för sina idéer.”
Att vi har lärt oss ett och annat i skolan är väl ingen som tvivlar på. Men hur lärde du dig det du lärde dig? Var du en av de få som skolan var anpassad för eller tror du att du hade tagit in mer kunskap om du hade fått använda fler sinnen. Här är några tankar om skolan och inlärning som vi kan fundera över när vi tar in ny kunskap. För du har väl inte slutat lära? Vi slutar vara kreativa när vi börjar bli rädda för att göra ett misstag säger Ken Robinson i det här klippet. Barn är kreativa och därför lär de sig effektivt. Hur kan vi, när vi lär ut till andra, skapa den kreativa tillåtande miljö som de behöver. De är den tanke som stannar kvar hos mig! Kolla in klippet!
Alla händelser i livet sorterar vi efter vår egna tidsaxel. Och hur vi ser på framtiden, positivt med hopp eller negativt med oro. Professor Philip Zimbardo reder ut på ett roligt och visuellt vis hur våra individuella perspektiv på tid påverkar vårat arbete, vår hälsa och välbefinnandet. Tid påverkar även hur vi ser på relationer och hur vi är som personer och vårat agerande. Allt i detta klipp!
Om en blogg kan börja damma igen så är det hög tid att sätta fart på luften i denna blogg! Vi har lyxen att ha mer än fullt upp och ibland får de sociala medierna stryka på foten! Vi får frågor av kursdeltagare om vi kan lägga ut ännu mer om NLP på bloggen och ge förklaringar, referenser och boktips! Javisst kan vi det! Den förklaring du får beror såklart på vem du frågar så varför inte börja med ett film klipp av en av dom de som startade det hela! Vi fyller på med mer NLP under våren! Läs även tidigare inlägg och länk till coach2coach! Så här har ni Richard Bandler som svarar på frågan: Vad är NLP?
Minns du vad som hände under de första två till tre åren av vårt liv? Bara några få av oss kan beskriva det. I åratal har psykologer undrat över orsakerna till detta, och nu tror sig två psykologer ha förklaringen. Vi kan inte återkalla och beskriva en händelse, om vi inte kunde beskriva den i ord, då den utspelades. Psykologerna visade en rad småbarn en leksak som de snabbt lärde sig använda. Efter ett år frågade man om de kunde komma ihåg hur leksaken fungerade. Barnen kom ihåg hur de använde leksaken, men de kunde inte förklara hur den fungerade, trots att de nu hade ett tillräckligt ordförråd.
Om du utvecklar ditt språk och din uttrycksförmåga, så borde det då påverka din förmåga att minnas. Eller hur?
Hur du lyssnar bestämmer om andra får förtroende för dig. Det bestämmer även till stor del hur dina relationer blir och att lyssna är en aktiv handling som vi gör minst lika mycket med ögonen som öronen. Vi har en medfödd förmåga att omedvetet härma den vi kommunicerar med, i gester , känslouttryck och tempo. Som talare har vi ett behov att se att lyssnaren lyssnar. När vi uppnår bra kommunikation, så är vi i ”rapport”; franska och betyder ”föra tillbaka”. Dvs. uttrycken vi får – för vi tillbaka. Kroppen visar förståelse och medkänsla.
När vi lyssnar olika aktivt kan vi reflektera över vad det gör med berättaren. Vad händer med berättarens vilja att berätta och vad händer med beteendet och framförallt med informationen?
Man kan beskriva lyssnandet i fyra nivåer
Nivå 0 – Inget lyssnande
Ibland händer det att vi ägnar hela vår uppmärksamhet åt någonting annat än den som pratar. Ofta märks detta genom att vi ger respons på ”fel” ställen och minns inte vad personen sa.
Nivå 1 – Inre lyssnande
Det är vanligt att vi lyssnar med utgångspunkt från oss själva. Vår inre dialog och våra inre bilder är starkare än de vi får av berättelsen vi hör. Vi påminns om något vi själva upplevt. Vi kan märka det när vi är mer fokuserade på att finna den ”rätta” lösningen på problemet än att verkligen lyssna.
Nivå 2 – Fokuserat lyssnande
De flesta av oss har upplevt att vi har blivit så uppslukade av en berättelse att vår inre dialog helt tystnar. Hela uppmärksamheten ligger på den som berättar, dom inre bilder vi får och orden vi hör. En vanlig respons är en fråga om något som sagts för att få ett förtydligande.
Nivå 3 – Mönster lyssnande
På nivå 3 lyssnar vi fortfarande fokuserat och vi lyssnar nu med alla våra sinnen. Mönster lyssnande innebär att vi lever oss in det outtalade t.ex. kroppsspråk, tonfall och sinnesstämningar. Ett annat ord för mönster lyssnande är just ”Rapport”.
Vem har du mest fokus på i dina möten?
Teckning: Anders Flood
Att skämta bort någons rädsla funkar tydligen. Rädsla för till exempel spindlar kan skrattas bort.
En av de vanligaste behandlingarna av fobier är så kallad desensibilisering. Personen med fobi är i ett avslappnat tillstånd och gradvis presenteras för det som är ångestframkallande i allt större doser.
Amerikanska psykologer visar att humor också kan vara en effektiv metod. Försökspersoner med spindelfobi försågs med en gummispindel, som de skulle komma på roliga användningsområden för. De skulle även skriva ned roliga meningar, där ordet spindel ingick. Försöket visade att skämten var minst lika effektiva som avslappning.
Skrattmusklerna är muskler som bl.a retas vid obehag. Vi säger att skratt kan vara befriande. Befriande från vadå?
Kan det vara lika viktigt att lära sig tala med lust och humor om man är rädd att möta sin publik?
Modelleringen är grunden till NLP, och det började med viljan att ta reda på vad som skiljer de som lyckas med vad de vill, från de som inte gör det eller sällan gör det fast de har ambitionen. Om vi andra gör och tänker som modellerna, ökar förutsättningen att vi gör, vad det nu än är, på ett mästerligt sätt. Det är och har alltid varit meningen inom NLP att dela med sig av olika framgångskoncept och har resulterat i en mängd användbara modeller! Vi på Vardagens Teater delar med oss av de modeller som hjälper oss att kommunicera på ett mästerligt sätt. Kanske du gör något med enkelhet, lätthet och elegans som få? Och tänk om fler kunde få receptet av dig som modell. Som en liten hjälp för dig som försöker förstå nlp, så titta på ett Klipp med Kjell Enhager (Youtube) som berättar om några av sina modeller. Du kanske har hjälp av dem även om du inte idrottar?!
Vi examinerade oss i fredags. En internationell master practitioner i NLP. Det har varit otroligt roligt. Vi fått lära känna Fantastiska människor under mer än två års tid. Och under ledning av några av de bästa på området: Magnus Kull, Kjell Enhager och Per Bjergestam på coach2coach och med gäst tränare som Robert Dilts, Deborah Bacon och Peter McNab.
Tack för insikter och verktyg och för inspirerande vägledning. Tack för en vidare syn på människan och våra möjligheter. Vi ska förvalta våra kunskaper med respekt och lust.
Vad är NLP?
NLP står för neuro linguistisk programmering och är ett samlingsnamn på en uppsättning kraftfulla och enkla förhållningssätt, modeller och tekniker för personlig utveckling och effektiv kommunikation. Utgångspunkten är det som kallas modellering. Det innebär att studera hur framgångsrika människor gör, tänker och känner, när de lyckas med det som andra inte lyckas med, och att sedan göra om detta till modeller och tekniker som kan tränas och användas av andra. Drivande i utvecklingen av NLP har frågorna varit. Den första frågan var just den som låg till grund för modelleringen. Man kunde notera att fastän individer hade liknande bakgrund, förutsättningar och utbildning så skilde sig deras prestation avsevärt åt. Man frågade sig: ”Vad skiljer de som gör det de gör med lätthet, fulländning och elegans från de som inte gör det?” Den stora skillnaden, och kanske den viktigaste anledningen till att NLP växer så kraftigt som det gör, jämfört med andra liknande modeller är att inom NLP har man studerat hur människor faktiskt gör, och vad som faktiskt fungerar – istället för att teoretisera fram något. Finns det de inom ditt område som lyckas oftare än andra? Hur gör du för att må riktigt bra? Skulle du faktiskt kunna modellera dig själv när du gör något bra? Kan du lära av både när du lyckas och när det inte blir som du vill?
En av många definitioner. Denna hämtad från coach2coach.
