Vi tränar ofta olika grupper i vår förmåga att lyssna med ögonen. Här kommer en bra illustration om empati och vår förmåga att känna med andra, bara genom att titta på andra och deras uttryck eller handlingar. Samtidigt ger filmen en upplyftande tanke om hur vår krympande värld med internet, ökar förmågan till empati utanför våra snäva kulturella ramar. Håll till godo och håll i er, för det går undan!
Vi har alla någon gång ryckt upp oss, tagit ett djupt andetag eller klistrat på ett leende. Det är roligt att se hur stor betydelse kroppen har för att hjälpa oss in i olika känslotillstånd. Därför startar vi ofta med en kroppslig handling för att ge oss själva en önskad känsla för ett önskat resultat i vår kommunikation. En kanadensisk forskargrupp lät en rad försökspersoner visa ansiktsuttryck för rädsla och avsky och därefter genomgick de en lång rad syn- och andningstester. Det visade att personerna med skräckslagna ansiktsuttryck, uppspärrade ögon och utspända näsborrar var snabbare på att avsöka omgivningen och reagera på fara. De personer som uttryckte avsky hade ett mer begränsat synfält och långsammare andning, kroppen sätt att skydda sig mot skadliga ämnen kan man tänka. I kommunikation är det först när vi når vår känsla som andra kan säga att vi är trovärdiga, äkta eller sanna. Det är ett omedvetet mål för oss alla och mer framgångsrikt hos de som mer medvetet använder sin kropp och mimik. Hur ofta förstärker du dina känslor med kroppen och hur ofta gör du det medvetet för att nå en känsla som du vill ha?
Så här i julledigheten så har ni säkert fått några fler sömntimmar än vanligt! Vi har alla mer eller mindre utlevande sömnvanor! En brittisk sömnforskare har funnit att det finns ett samband mellan vår personlighet och valet av sovställning. 41 procent föredrar fosterställningen. Dessa personer utmärks av att de verkar vara hårda på ytan men känslosamma innerst inne. Personer som ligger på rygg med armarna längs kroppen är sorglösa och trygga, medan de som ligger på mage med händerna ovanför kudden är nervösa och dåliga på att ta kritik. Endast fem procent byter ställning i sömnen. Om du sover bredvid någon kan du se om det stämmer!
Vill passa på att önska alla ett gott nytt 2010. God natt!
Vi är alla mer eller mindre rädda för olika viktiga sociala sammanhang. En del behöver otryggheten som en utmaning för att gå igång mentalt. Dessa personer håller gärna en presentation eller ett tal. En social utmaning är för vissa att ställa sig upp och säga hej inför en arbetsgrupp. Dom behöver betydligt mer trygghet för att göra sociala prestationer. Jag känner vissa som får lugna ner sig efter en spännande bok för dom får hjärtklappning, medan andra jag känner behöver hoppa fallskärm för att nå samma adrenalin rus. Det är nog samma sak socialt för en del som det är med fallskärmshoppning för andra. En ny teori är att det styrs en del av en speciell proteinmolekyl, som hos alla däggdjur och människor finns i en långsam och en snabb variant. Den ena gör oss till våghalsar den andra gör oss mindre riskbenägna. Men den som gladeligen gör en ”stand upp” behöver ju inte gilla bergsklättring för det. Alla hittar nog sitt forum för adrenalinets fria spelrum. Allt styrs såklart inte av vårt protein och det går ganska lätt att skapa trygghet för de som behöver det i sina möten med andra. Svårare är det nog då med fallskärmshopp!
Idrottare i röda kläder har större chans att vinna. Brittiska forskare drog den slutsatsen efter att de studerade resultaten från boxning, grekisk-romersk brottning, taekwondo och fribrottning, vid OS i Athen 2004. Det visade sig att det i tre fall av fyra var den rödklädde som vann – trots att man i de fyra grenarna drar lott om dräktfärgen. Möjligen kan det vara att rött förknippas med styrka, aggressivitet och dominans, så att motståndaren omedvetet blir rädd för tävlande som är klädda i röda kläder. Titta bara vem som har mest inflytande just nu!
Minns du vad som hände under de första två till tre åren av vårt liv? Bara några få av oss kan beskriva det. I åratal har psykologer undrat över orsakerna till detta, och nu tror sig två psykologer ha förklaringen. Vi kan inte återkalla och beskriva en händelse, om vi inte kunde beskriva den i ord, då den utspelades. Psykologerna visade en rad småbarn en leksak som de snabbt lärde sig använda. Efter ett år frågade man om de kunde komma ihåg hur leksaken fungerade. Barnen kom ihåg hur de använde leksaken, men de kunde inte förklara hur den fungerade, trots att de nu hade ett tillräckligt ordförråd.
Om du utvecklar ditt språk och din uttrycksförmåga, så borde det då påverka din förmåga att minnas. Eller hur?
Vi talar hela tiden och det är fascinerande hur mycket av det vi säger som vi inte vet att vi säger! Våra pupiller vidgas när en poäng blir klar för oss. En upptäckt som den amerikanske humorpsykologen Richard Lewis vid University of Michigan har gjort. Lewis lät en rad försökspersoner läsa serier medan de var utrustade med så kallad eye tracking-utrustning. Med en sån kan man följa ögats rörelser med stor precision. Det visade att ju närmare försökspersonerna kom poängen i serien, desto mer vidgade sig pupillerna. Lewis menar att pupillreaktionen är en grundläggande mänsklig reaktion på upphetsning. Om du ibland undrar ifall din poäng verkligen gått fram?
Alla har vi någon gång känt oss utanför en grupp.
Amerikanska och kanadensiska forskare har visat att det inte är någon slump att social utestängdhet beskrivs som kyla för vi blir nämligen kalla av åsynen av en ryggtavla vi inte vill se.
I ett experimentet lät forskarna testpersoner delas in i två grupper. Den ena skulle tänka på ett tillfälle då de hade känt sig utanför, medan den andra skulle tänka på ett då de kände sig socialt accepterade.
Efteråt skulle de båda grupperna uppskatta temperaturen. Den första gruppen uppskattade i snitt lokalen tre grader kallare än den andra.
I ett annat försök spelade deltagarna ett spel, där de trodde att de spelade med varandra. I verkligheten spelade de med forskare, som medvetet ignorerade några spelare. Efteråt fick deltagarna väja mellan kalla och varma drycker. De utfrysta valde i högre grad än de andra deltagarna något värmande.
Att bli utfrusen är alltså inte bara något som man säger! Tänk på det nu i höst rusket att din uppmärksamhet värmer!
Källa Illustrerad Vetenskap
“...kroppsspråket står för över hälften av det vi kommunicerar. Vissa forskare hävdar att så stor del som 80 % av vår kommunikation sker genom icke-verbal kommunikation.”